torsdag 9 april 2009

Videkisse


Mamma, varför säger man videkisse? Frågan kom häromdagen. Tja, varför säger man så? En teori vi har här hemma är att den är mjuk som en kissekatt. Kan det vara något?

14 kommentarer:

Kerstin sa...

Jag har ingen aning men visst ligger det nära till hands att tro att det är att den är mjuk som en katt.
Önskar dig en riktigt Glad Påsk.

pudelflicka sa...

Vilken bild!
Jag har faktisk ingen aning heller varför den heter så men det känns rätt som du tycker.
Önskar dig och dina en skön påsk.
Kram Hedvig

RANA sa...

Jesus, vilken skärpa. Och jag bara måste brista ut i sång:


Sov du lilla videung
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung
rosor, hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide,
än så är det vinter.

Solskensöga ser på dig,
solskensfamn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön:
vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig.
Skolskensfamn dig vaggar.



Kram till dig - vi ses ikväll.
/R

Photos by Storm sa...

Jag tror absolut på ditt svar. För så har jag alltid trott. Bilden är fantastisk och när man ser den finns ingen tvekan om namnet. Glad Påsk/Lis

Ninni sa...

Det är nog som du skriver, så har jag trott i hela mitt liv;)
Vacker är den! Och en symbol för våren.
Hoppas du får en riktigt härlig påskhelg!
Kram Ninni

Camillas Foto sa...

Hej!
Tack för länken. Min länk till polaroid var fel i mitt inlägg men den är rättad nu.
Önskar dig en skön påskhelg
Kram

Helena/Bildbloggerian och Fototriss sa...

Ja, de ser verkligen mjuka ut som kattens päls. Jag fotade också några häromdagen, de är tacksamma objekt.

Hoppas du får en glad påsk!

Vita Stunder sa...

Jag tror också att det är som du skriver :)
Åter en otrolig bild!

Ha en riktigt fin påsk Karin!
Kramar Anna

RANA sa...

Jag är här igen och beundrar dina foton. Alltså, man ser varenda litet strå på den där videkissen!!!!

Jag vet inte, men det är nog dina macrobilder jag är allra mest hänförd av.

Karin! Du vet ju (?) hur glad jag är i mina blomster, mina örter och kryddor, som jag försöker fösa ihop till en skön harmoni. De vill inte alltid, men jag lirkar med dem.

Förra året försökte jag hoppa in i blommorna och fick till en del fina (tyckte jag själv) och glada amatörfoton. Karin, titta på det här:
http://ranashorisont.blogspot.com/2008/07/bllila-hav-mer-flod-n-ebb.html

Dessa foton skulle aldrig platsa på din sida, de är suddiga och lite Rana-aktigt hej och hå. Men du ser potentialen! Detta är vad jag försöker komma till: tänk när du kommer till min trädgård, tänk när jag har dig liggande med rumpan i vädret och kameran bland blommorna. VILKA BILDER du kommer att ta. Hos mig! :-D

KRAM TILL DIG! Nu är det hög tid att vi beger oss till kullarna.

/R

Amanda sa...

En söt "videkisse" men fantastisk skärpa och en familj med balans. Jag har lagt in en påskhälsning på min sida till alla fotointresserade bloggare som besökt min blogg tdigare. /Amanda

Zäta sa...

Bilden är snygg, fast utan folket på.

Gillar verkligen när du "knöcklar till" kort så att de ser sådär gamla och raspiga ut. Och ramen kring huset på förra kortet. Mysigt!

Hoppas du får en härlig påsk!

RANA sa...

Haha, jag noterade faktiskt också att ingen hade kommenterat familjen (men nu har ju Z gjort det).

Jodå, den syns. Men jag gillar också bilden bäst utan dem.

Fy fan, det är tacken för att man förnyar sig och grejar. ;-) Haha. Jag brukar gilla blandade tekniker av alla möjliga sorter, men är väl inte så svag för de där symbolgubbarna. Hade du satt in bilder som ungarna hade tecknat hade jag nog varit mer PÅ.

Det här säger jag bara eftersom du rakt ut ber om min åsikt.

Masssor av kramar! Inga blöta pussar idag.

Feber-Rana

Ulrica sa...

Ingen aning:) Men förklaringen låter rimlig. Och vilken kul bild.

maybe*mej sa...

wow. vilket foto. skärpan är ju enorm